fredag 9 februari 2007

Stillastående

Känner mig inte alls i min kropp. Huvudet värker, kanske är det vätskebrist eller matbrist eller bara frustration över att det känns som att livet står stilla på en och samma plats. Tröstköpte en pringelsburk som jag åt upp alldeles för snabbt och resultatet blev bara en ännu mer uppsvullen mage och mer skuld över att jag slänge rut pengar på onödigheter.

Tog dock en promenad imorse som kändes skön. Soligt, friskt väder och känslan av frihet. Övade monologerna till scenskolan under tiden jag gick och det känns helt okej nu, börjar bli bättre och bättre. Blev dock lite nervös idag när jag pratade med min syster, angående datumet då provet är. Fick för mig att det var på onsdag den 15:onde, med den 15:onde är en torsdag. hmm.. antagligen är det jag som har inbillat mig att det var på en onsdag, för datumet bord evara rätt... Äsch. får titta på lappen när jag kommer hem

Sitter på Universitetsbiblioteket och skriver det här. Funderar på vad jag ska göra med kvällen. Har knappt gjort något vettigt alls idag, förrutom att renskirva monologerna och öva lite... mne man kanske inte behöver prestera så mycket varenda dag... Även om jag verkligen skulle behöva det för att fixa livshistoria och minnes projektet... Fuck. jag vet. Jag bara mummlar och babblar om tråkiga saker, men känner att jag behöver skriva av mig. Skriva bort oron och overkligeten och skulden över saker jag inte ens borde ha skuld över... Önskar att alla borden och måsten bara försvann...

Kanske ska åka hem och käka middag snart. Läsa lite skönlitterärt och vänta med att skirva på pjäsprojektet tills åtminstonde två av intervjuerna är klara, på tisdag. och så kan jag ju kanske bestämma mig för att börja på allvar efter scenskoleprovet, då saker känns lite lugnare.


Okej. ikväll. Jag kan :

  • Äta god, nyttig middag
  • Läsa några artiklar i Kultur, erotik och sexualliteter kompendiet
  • Läsa "den skarpa eggen" och dricka te
  • Ta ett långt bad
  • Gå en nattpromenad

hmm.. några förslag i alla fall. Gosh. Jag är så otroligt och fånigt rädd för ensamheten.

bye,bye...

1 kommentar:

Louisa Erika sa...

Här får man veta...
Jag trodde jag var ensam i min lilla quest att komma in på scenskolan. Fast jag kanske ger upp och blir psykolog istället... Vad tror du?