Flyttfågel

Är flyttfågel nu. Imorgon packas banankartonger, resväskor, diverse kassar och andra provisoriska förvaringsmöjligheter i mina föräldrars bil. Jag ska bo där några veckor nu, i Lerum, tillbaka till startpunkten. Vet inte riktigt hur det känns ännu, men jag tror att det kommer att fungera, det är ju trots allt bara temporärt.

Det var sista dagen på jobbet igår. Jag överlevde, jag klarade av att jobba en hel sommar. Vet inte om jag borde vara stolt över en så simpel sak som att klara av att arbeta, men jag tror att jag är det en då.

Om en timme ska jag och fröken S fika på Café Marmelad i majorna. Jag har inte varit där sedan jag flyttade till Öland, så det ska bli fint. Det känns bra också att få hänga lite med fröken S, vet inte hur mycket jag hinner träffa henne när jag bor i Lerum och sedan bär det ju av...

Oron har nästan släppt och ersatts med ett nästan ansvarslöst "det ordnar sig". jag är verkligen inte säker på att saker och ting kommer att ordna sig, men jag har inte ork nog att slösa energi på oro. Det betyder dock inte att jag är helt fri och harmonisk... nej nej, när skulle det kunna inträffa. (ironisk harkling).

Om någon där ute vet något om rum/delar i lägenheter för två personer i London, hör gärna av er. Alla förslag är välkomna. Vi vill flytta in i mitten av september.
If anyone out there know anything about a room thats available in London, for a nice couple from sweden, both very creative and friendly, please let me know. We need somewere to live from September, as my school start 22th September.

Så. Uppdateringarna av mina synnerligen intressanta vardag lär fortsätta.

So long

I väntan på symbios

Jag åkte ned till stadens centrum idag med ambitionen att sätta mig ned, på ett café eller på biblioteket för att skriva. Det är inte bra att planera att man ska skriva utan att ens ha en aning om vad det är man tänker skriva om. Eller, det kan vara bra att bara sitta och skissa, samla tankarna, hitta tillbaka till någon sorts rytm. Jag vet bara inte om det funkar för mig, just nu.
Jag sitter på stadsbiblioteket just nu, när dessa ord framställs. Tog ännu en "nu ska jag skriva och dricka en kopp starkt kaffe och samla mod-fika" utan vidare resultat. Några ihopplockade meningar om omgivningen kring mig där jag satt. Iakttagelser. Ständigt iakttagelser, visserligen bra och användbart, men om jag hade velat beskriva verkligheten ekat så som den är, så hade jag valt att bli journalist eller kanske ägnat mig åt socialantropologin på allvar.
Min dröm om berättandet, om skrivandet handlar om en kombination av det som upplevts och det påhittade, den magiska kombinationen av realism och den poetiska bearbetningars fantasifullhet.
Kanske tänker jag för mycket. det är något som jag ofta får höra, och som jag innerst inne vet är sant. Men det är svårt att bara göra, bara skriva utan att fastna i ordlöshet eller alldeles för sträng självkritik.
Nu är åtminstone ännu ett blogginlägg skrivet. Publicerar min skrivkramp istället för berättelser, i väntan på att lusten och orden ska förenas i symbios igen.

Off

Min ON-knapp tycks sluta fungera. Det händer oftare och oftare att jag går runt likt en zombie, stirrar, undrar vad jag egentligen gör, eller vart jag ska. Jag är vid medvetande, klarar jobbet, äter, sover. Men dagarna är fulla av luckor, svävande ingenting-stunder då jag mest känner mig avslagen, avstängd, förbrukad.

Kanske är det överansträngning -trötthet-längtan-förvirring-oro-arbetsutmattningssymptom

Eller så är jag vakuum

vakuumsårskorpa

pilla av

pilla av

nu

Vill vara ON.