Jag utanför c huset den 28 februari, torsdag, 2008.
Jag tror att jag äntligen börjar lära mig hur jag ska hantera mig själv och min omvärld. Jag växer. Långsamt men säker. rakt fram och uppåt. Mina inre frön tillåts äntligen rota sig och andas.
Tack Tomas, Jen-jen, Emilia, Tuna, Kalle, Susanna, Eddie, Johanna, Sanna, Mia, Evelina, Lise, Kristina, Tove, Tove, hela min klass, Alla underbara vänner i Göteborg, Min familj., tack alla som funnits där och som finns för mig hur galen, otrevlig och knäpp jag än varit och fortfarande är ibland. jag tycker så oerhört mycket om er alla. Vill bara säga tack. Man säger det inte tillräcklig ofta.
och tack mig själv. För att jag står ut. jag ska faan klara det här. keep on going!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar