Jag vantar pa att posten ska komma och hoppas att den har med sig ditt brev. Har varit nere vid brevladan tva ganger redan: Den ar tom. Tanker att brevbararen inte har hunnit komma an. Snus och karleksbrev. Ute blaser det upp och molnen morknar.
Den dar gangen da vi trodde att vi for alltid skulle forlora varandra, da motsattningarna var allt for starka och de som sa att vi skulle misslyckas fick ratt. Da sa jag att jag alltid skulle behalla mitt huvud rakat, att jag skulle se ut sa som jag gjort da jag fortfarande kunde vara i din famn, sa att du skulle kanna igen mig om vi nagon gang traffades igen.
Jag behovde inte fortsatta raka mitt huvud, vi fick ha kvar varandra enda. Men jag undrar om du skulle kanna igen mig nu, haret som symbol for den personliga forandringen. Kanske borde jag raka av det igen, se mitt ansikte arligt i spegeln. Bli ett jag igen. 
I natt dromde jag att det var 1:a maj, jag var ute pa gatorna i Goteborg, eller kanske var det stockholm. Jag hade glomt av vilken dag det var och forvanades av folkmassorna.
Kl ett ska jag ga ned till brevladan igen. Sedan far jag val acceptera att ditt brev inte kom idag, om ladan fortfarande star tom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar