Hon lyssnar pa White Rabbit och kanner hur hennes vokabular sviker. Spraket, varken det egna eller det som hon borde tala: engelskan, vill lyda henne. Trottheten overvinner henne, drar henne nedat. Detta trots att hon sovit 10 timmar och knappt lyckats gora nagot pa hela dagen. Paniken stiger innom henne nar hon ser hur himmlen brojat andra farg och hon inser att hon inte gjort nagot alls. Visserligen har hon lektioner pa kvallen, men det ar inte nog for henne.
Hon vet att hon borde lara sig att gora ingenting, lara sig att slappna av. Hon onskar att hon kunde ge riktiga svar pa de omgivande manniksornas fragor, inte bara mummlande fraser. Och ju mer hon tanker pa det, desta varre kanns det.
Redan flera timmar innan hon ska laga middag borjar hon tanka pa vad hon ska ata, som om maten nu ar det enda viktiga. Hon borde inte ata alls. I alla fall inte det kakpaket som hon annau en gang lyckats fa i sig.
Problemet ar att sa lange hon gor nagonting sa mar hon i alla fall battre. Men hon kommer aldrig pa nagot att gora forran det ar forsent. Hon vet att det ar fanigt att skriva om sig sjalv i tredje perosn, men det kanns atminstonde lite som att hon skriver nagot vettigt, nagot pahittat da hon andrar formen.
Snalla. Lat det bli december snart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar