Behöver skriva men känner inte riktigt att formuleringsförmågan fungerar idag. Det känns som om mitt huvud är för fullt av tankar. De trasslar in sig i varandra.
Försökte ta kort på mig själv förrut, fånga någon sorts skönhet, eller i alla fall en bild som går att använda som presentationsbild eller ev arbetsansöknings foto. Lyckades bara se konstig ut. Kanske är det så jag ser ut. "Du har ett speciellt utseende som man man känner igen" . Citatet ur klasskamratens mun som fastnat i mitt huvud. Önskar att jag kunde se något positivt i det. Det känns dock som att ordet speciell oftast är likställt med konstig.
Lyssnar på Antony & the Johnsons, New Tango Orquesta och Kate Nash. Och Jenny Wilson. Dock gör musiken mig vemodig.Försöker komma på peppande musik som är glad utan att vara för käck, som kan väcka mig ur dvalan som bor i mitt huvud. Kanske är det bättre med sömn.
Give me my old dreams back/Or at least a chance to make the new dreams come true/ how will I ever find out what to be/ If I can't understand how to get there/wich way to walk/wich path to follow
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar