Regnig biskopsgård och odlingstankar

Fönsterrutorna i sovrummet är täckta av ett mönster med vattendroppar. Det är vackert, känns behövligt med regn. Helt "vita dagar" då himlen bara är en enda massa av vithet och luften står stilla, har jag hemskt svårt för, regndagar är däremot ofta vackra. Dessutom behövs det lite vatten för att sirenen utanför min trappuppgång ska slå ut i juni, längtar efter den doften...

Mina små odlingsprojekt i fönstret i köket växer riktigt bra. Några av paprikaplantorna är nästan 2 dm höga och har redan planterat över de största i egna krukor. Basilikan växer ok och blåklinten+tagetesen har börjat ta sig, även om jag inte riktigt vågar ha dem på balkongen över natten än. Här om dagen sådde jag även honungsmelonkärnor. Får se om det kommer fungera, men tänker ge det ett försök i alla fall.

När Pip är född någon gång i juni kommer jag knappast att ha särskilt mycket tid över första månaderna till att sköta om mina planteringar i vilket fall. Men kan skriva lappar till M och R och flytta över paprikorna till föräldrarnas växthus.

Jag börjar längta efter att Pip ska komma ut nu. Känner mig förberedd och taggad, lite nervös, men mest vill jag bara att själva förlossningen ska gå bra och vara över så att jag och M kan koncentrera oss på Pip utanför magen istället för i. Att lära känna en ny människa och ge den människan massor av kärlek, det är det vi ska göra.

Ska öppna upp fönstret, släppa in lite luft och sedan halvsova en stund till. Sedan ska jag försöka skriva lite på mitt slut PM till "vad är normalt" museion kursen innan jag åker in till stan.

Kram alla fina människor.