Tiden faller

Tiden har fallit
det är över
jag kan inte skriva
kan inte beskriva
kan knappt alls andas längre.

Det enda jag ville var att få göra henne lycklig. Men jag, faan jag kan inte beskriva utan att det låter fel och patetiskt och helt jävla fuckt up. Det enda jag vet är att jag är för trasig för attatt orka bär någon just nu, allra minst vara tillsammans med någon som är ännu trasigare än jag.

Jag älskar henne fortfarande. Jag älskar henne så mycket att jag inte vet vad jag göra. Majsan fick mig att gå till skolkuratorn, ska dit vid två, men tvivlar och vill inte och orkar inte har ju redan ringt och förlskt få remiss till öppenpsyk. Jag är så jävla trött på att behöva rabbla om allting om och om igen och jag vet inte ens vad som är början och vad som är slutet och vilka saker jag ska ha med. Ska jag berätta att jag försvinner 10 min i taget att jag har blakcouter, flashbacks, minnesbilder från förr som jagar mig, ska jag berätta att jag super fyra dagar i veckan minst och att jag har börjat skära mig igen? jag vet inte jag vet inte jag önskar bara att jag någon jävla gång kunde få älska någon utan att det blev problem.

varför ska alla jag älskar må dåligt varflr kan inte dme jag älskar få en chans att någonsåpng få uppleva finhet och det vackra och varför kan inte jag få mp bra?

Fasaaananananananananana. det här är skitförvirrat. borde inte publicera det. det här suger allt suger. jag kan inte ens hänga mig. inte ens det lyckas jag med. Snälla syster säg ingenting till någon jag överlever. Jag har vänner som tar hand om mig.

jag vet bra inte längre hur länge jag orkar.