Är hemma igen. Eller ja, inte hemma men i det som en gång var mitt hem, mina föräldrars och systrars bostad.
De senaste dagarna, eller veckan egentligen har mycket börjat bli en liten gnutta bättre. Jag har börjat prata med A i telefon så gott som varje dag igen, vågade tillslut ringa henne eftersom jag inte stod ut med tomheten efter hennes röst, hennes jag, hennes underbara person.
Mitt tidsperspektiv är hopplöst, allt faller ihop, så jag vet inte exakt när sake roch ting började kännas lite bättre igen, men jag tror att det kan ha varit i tisdags. I vilket fall som helst. jag har börjat gå hos skolspykologen, en underbar gammal kvinna och hon ska ringa och skälla ut öppenvården för att dom är så dumma med min remiss.
Tänkte att jag kanske borde publicera lite fakta om borderline här om det nu är det jag har, men vågar inte riktigt. inte än, det är ju bara en gissning och vill inte skrämma upp folk i onödan.
Igår träffade jag Johnny för första gången sedan augusti. Han var precis som jag minns honom, lika pojkaktig och vacker men också lika svår att umgås med. Jag trodde inte att det skulle vara så känslosamt att träffa honom igen. Det var det. Men jag är åtminstonde säker på att mitt beslut att avsluta det förhållandet var rätt. Det enda rätta. Gosh.
Vi ska ev träffas imorgon igen, gå på Nan Goldin utställningen ihop på hasselbladscentret. Och ikväll ska jag gå ut!!! Jag och Jonas och kanske fler ska på någon skum enögd skotte på uppåt framåt som spelar där ikväll. och så ska jag hem till Jonas och Anna innan och mysa och träffa de fina små djuren, katterna, jag inte hunnit träffa än.
Det som var jobbigast igår var dock att Mamma och pappa, efter att ha hört mig prata med A och säga "jag älskar dig" till henne i telefonen, bettedde sig som ididoter. Jag hade berättat lite kort om vänenrna på skolan innan, bla om T, och när jag berättade att de var A jag pratat med och att vi varit ihop men fortfarande stod varandra väldigt nära, då fällde pappa kommentaren " Äh, ska du inte ta och bli ihop med han (T) på öland istället? Det vore väl mycket bättre?" Jag ble så förbannad att jag bara sa " Det tänker jag inte ens svara på " . Ville helst slå till dem. Kunde knappt sova på natten sedan, men lyckades somna tillslut efter att A lungnat mig med sin kärlek och T berättade för mig att jag skulle skita i vad andra tycker. Och jag gör det. Jag skiter i vad alla tycker. Jag vet att det är A jag älskar, trots att vi inte kan vara ihop nu... och det beror inte på mina föräldrars uppfuckade åsikter och låga moral.
Har funkat helt normalt idag faktiskt, umgåts med familjen och shopat underbar dubbelknäppt jacka i 100 % ull, svensk design på ragtime seconhand, en lakristvål till Jenny och en bodylotion "skinsin" till mig själv på lush. Ska försöka hitta lite julklappar redan imorgon eftersomjag vet vad Ida och Mamma ska få.
Innan utekvällen ska det bli lite kalas här för my Mother. Massor med mat, har fixat en egen skitjust rotfruksthöstbönsvampgryta :) skit. jag är verkligen manisk. och trött. ingen bra combo. Not drinking to mich tonight. mesapromise.
Tack alla för allt stöd när jag mådde som värst! Ni vet vilka ni är. Och et5 stort och extra speciellt tack till fröken A för att du pratar med mig igen, för att jag får höra ditt skratt och dina underbart knivskarpa ideer, din humor, ditt leende som går rakt in i mig genom telefonluren. Jag älskar dig A, min stjärnflicka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar