lördag 8 november 2008

Stories, I'm telling stories

Han sitter pa bänken , iakttar omgivningen, ständigt i rorelse. Alltid pa väg i nagon riktning, han sjalv stillasittande, fastnaglad vid den obekvama metallen.
Boken han forsoker lasa distraherar honom bara nagra minuter i taget, han ar allt for upptagen med att undra om nagon annan befinner sig i samma situation som han sjalv. Ar det nagon annan som flyr vad de borde for att gora ingenting? Nagon annan som spatserar runt planlost utan mal har pa stationen?
Den valvda glasformation som hojer sig over stationen visar en gra himmel, regn som ihardigt trummar mot dess ovandel. Hogtalarna meddelar forseningar pa franska.
Han har whiskey i en appeljuiceflaska, och dricker ur den da och da, tycker om hur det branner av vatskan nar den rinner ned mot magsacken. Det far honom att kanna sig trygg.
Det gar ett tag till Paris om en timme. han skulle kunna ta det, han har pengar pa kontot och vill verkligen lamna den har staden. Han star inte ut langre. Fast han antar att alla europeiska stader i grunden ar sig lika. For mycket manniksor pa for liten yta. Buller. Vulgaritet.
Flaskan ar tom. Han staller den bredvid sig pa bänken, reser sig upp. Blir en del av folkmassan. Foljer efter den, utan att veta vart.

1 kommentar:

Lisa Gidlöf sa...

aloha Johanna!

Kul att du kommenterade mitt senaste inlägg! Jag har d gott, lite vilsen av mig men d hör väl den höstliga vardagen till =/ pluggar litteratur, jobbar, skriver, flummar. Inget nytt under solen..direkt. Skönt att d går bra för dig. Hur känns det med skolan? Var den som du förväntade dig? Har du träffat några sjyssta mskr? Shit, ja blir nervös bara av att tänka på att dra ensam till London, du e så strong. Stor kram/ Giddan