Jag har börjat drömma om T på natten igen, ibland även om dagarna. Det är skrämmande och känns sjukt. Det är ett år sedan vi pratade sist. Över ett år sedan vi sist sågs. Det är som om han fortsätter att dyka upp så fort jag inte har någon i mitt liv att fokusera min kärlek på. Jag har inga känslor för T längre, men på något sätt så finna han kvar inuti mig, som en parasit som livnär sig på min ångest.
Går in på Flashback och läser inlägg han skrivit. Ser på bilder av tweedkostymer och cashmere, hans kropp någonstans, skymtande bakom plagget. Försöker hitta svar på mina frågor, information om hans liv mellan raderna. Hittar inte mycket, tror att han kanske bor i Uppsala nu, men har ingen aning. Jag vet egentligen ingenting.
En önskan, en dålig, patetisk önskan, om att våga ringa honom, höra rösten igen. Men jag ska inte. Han kan inte hålla på att ta över mitt liv längre. Han har lämnat mig. Jag måste lämna honom. jag måste få bort Tomas från mitt huvud, om jag så ska ta till desperata åtgärder mot mig själv.
Går in på Flashback och läser inlägg han skrivit. Ser på bilder av tweedkostymer och cashmere, hans kropp någonstans, skymtande bakom plagget. Försöker hitta svar på mina frågor, information om hans liv mellan raderna. Hittar inte mycket, tror att han kanske bor i Uppsala nu, men har ingen aning. Jag vet egentligen ingenting.
En önskan, en dålig, patetisk önskan, om att våga ringa honom, höra rösten igen. Men jag ska inte. Han kan inte hålla på att ta över mitt liv längre. Han har lämnat mig. Jag måste lämna honom. jag måste få bort Tomas från mitt huvud, om jag så ska ta till desperata åtgärder mot mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar