Färdigskriven

Äntligen! Jag är färdig med min novell. 

För c:a 1,5 månad sedan påbörjade jag ett novellprojekt. Tanken är att jag ska skicka in en novell till en skrivartävling och använde just tävlingen för att sporra mig själv till att skriva klart en text utan att älta för mycket. Det är en sak att färdigställa blogginlägg på en halv sida, en helt annan att få ihop en novell. 

Först hade jag inte särskilt många uppslag, var trött av jobbet och inspirationslös. Då föreslog Martin att jag skulle skriva något om Stöde, det lilla  utanför Sundsvall där vi tillbringat många fina dagar hemma hos Martins pappa.

 Jag började skriva, utgick från miljöbeskrivningar och hus för att sakta men säkert hitta rollkaraktärer som växte in i berättelsen. Nu är den klar! Kan inte publicera den här eftersom jag ska skicka in den till tävlingen, men om någon vill läsa ett par sidor är det bara att säga till, så mailar jag. Det vore roligt att höra vad ni tycker.

Kram!

Det meningsfulla i meningslösa aktiviteter

Ibland drabbas jag av den där känslan av att "herrregud vad gör jag egentligen av mitt liv". Det är lätt att få panik när en börjar tänka på hur mycket tid en helt vanlig människa spenderar framför datorn, ifånen eller olika playkanaler. 

Ibland behövs det dock till synes meningslösa aktiviteter för att uppnå meningsfullhet. Det är underbart att fördjupa sig i abstrakta och djuplodande samtal kring tillsynes banala ämnen. Ofta börjar det med att någon, exempelvis Leif Holmstrand, skriver något roligt på sin fb-wall. Dagens fantastiska ornitologiska kommentar kring fåglars sexliv ledde till en lång tråd av fantasifulla kommentarer. Det är så befriande att helt koncentrera sig på det språkliga och humoristiska i en diskussion, snarare än att slipa argument. När något som egentligen är ganska meningslöst diskuteras, blir själva samtalet en konstform i sig, orden som skrivs poetiska och sammanhanget liknar allt mer en dadaistisk sammankomst. Ur ordtrollandets mylla växer humor, inspiration och kärleksfullhet. Ett perfekt sätt att starta dagen på.

Länge leve de abstrakta diskussionernas skönhet! Hurra hurra hurra!

 

Det upprörande i vad folk blir upprörda över

(Jag är redan väldigt trött på den nya bloggsidan jag skriver på. Den har nämligen ingen automatisk sparfunktion, vilket gjort att jag redan lyckats radera två bra inlägg av misstag. Det känns väldigt omständligt att behöva skriva sina texter i word först för att sedan kopiera in dem på sidan. Från och med nu skriver jag här igen istället. Kanske publicerar mig på den andra sidan med, men just nu är jag lack)

Ska försöka återskapa det senaste inlägget som försvann där nyss. 

Människor i Sverige verkar bli allt upprördare över allt fler saker som verkligen inte borde väcka varken ilska eller irritation. Ibland misstänker jag starkt att det finns folk där ute vars hobby är att leta upp fenomen som har så låg upprördhetsfaktor som möjligt och sedan bli upprörda över detta. 

För ett par dagar sedan var Anna, lärarstudent, rollerderbyspelare och grundare av populära bloggen "Apan satt i granen" gäst hos Malou i Tv4 för att prata om mammabloggar. Anna hade med sig sin 4 månaders bebis i studion. Efter som jag själv har en unge på snart nio månader vet jag att barn i den åldern blir hungriga väldigt ofta. Annas bebis blev det och hon började därför amma under sändning. 

Efter programmet kom massvis av ilskna kommentarer och många var upprörda över att hon hade ammat sitt barn i tv. Vad är det som är så upprörande? Att någon suger på ett bröst? Att en bröstvårta eventuellt syntes? Att en kvinna som fått barn inte hålls fastkedjad vid spisen? En av kommentarerna jämförde amning med att ha sex i tv och menade att då skulle folk också ha blivit upprörda. Jag skulle vilja påpeka att amning och sex är vitt skilda saker och att vi utsätts dagligen för sexualisering långt värre än en enstaka bröstvårta.

Varje dag fullkomligt översköljs vi av halvnakna eller nakna (kvinno)kroppar i reklam, film och böcker. Det finns bikinis att köpa till tvååringar, kvinnor i media dödshotas och tjejer våldtas varje dag. Istället för att bli upprörda och agera mot dessa saker väljer människor att bli arga över att någon ammar i tv.

Känner du en ofattbar aggression varje gång du ser en kvinna amma sitt barn offentligt? Har du svårt att se kvinnobröst i annat än sexuella sammanhang? En enkel tvåstegskurs i verklighetsanknytning kanske vore något för dig?

Steg ett: Gå hem till din mor och fråga hur du fick mat de första månaderna av ditt liv. Det kan ju vara så att du blev flaskmatad (inget fel med det) och därför lider av en oerhörd ilska mot alla som ammas/ammar. Jag finner dock det mindre troligt att din ilska beror på detta. Be din mor förklara hur ofta du åt och det omöjliga i att stanna innanför hemmets väggar dygnet runt de första 6 månaderna.  av bebisens liv.

Steg två: Titta på en bild av ett par bröst. Försök att se dem enbart som ett par bröst, fria från associationer till sex. Blunda sedan och visualisera ett par bröstvårtor utan att känna rädsla.

Om du fortfarande har problem kan du vända dig till valfri mottagning för internetrelaterat tvångsbeteende eller eventuellt stänga av datorn varje gång du ser någon amma. 

mvh Idgie

poetiken

Mitt bloggande är ju egentligen tänkt att flytta till annan ort. Tycker dock så mycket om min gamla fina idgielity på blogspot att jag nog fortsätter att skriva här också. På Eken Magasin ligger den nya, socialantropologi-nördkultur-queer omvärldsanalys bloggen om ni vill läsa den också. Där kommer jag försöka fokusera på just ovan nämnda ting som ju sträcker sig över ett ganska brett spektra av ämnen. Här tänker jag fortsätta med lite mer litterära element och dagboksskrivande. 

Puss!

Läderhuden sprucken
i mellanrummen kvalsterboning
avskredesdamm
minnen av hud

Det flådda skinnet
ihopsydd mekanik
att bära livet
i kadaver

Väska.

Nya vyer för bloggande!

Jag har bestämt mig för att börja blogga hos Eken Magasin och försöka nå ut till lite fler med mitt skrivande. Jag kommer fortfarande att skriva här då och då, men merparten av mina inlägg kommer att hittas där. Läs det första HÄR.

Jag kommer att skriva om allt möjligt men inrikta mig på mina tre favvoämnen: Socialantropologi, queer omvärldsanalys och nördkultur. :)

Dimma och makabra löften

Mitt huvud är en dimmig gröt. Pank=ingen snus. Snusabstinens+förkylning som vägrar ge med sig = gröt istället för hjärnsubstans. Sitter i något sorts vakuum och lade min sista energi på arbetsdagen. Jag längtar verkligen intensivt efter min första lön. Den blir visserligen inte jättehög, eftersom jag började jobba en vecka in i februari, men jag slipper vara helt utan pengar i alla fall. Det är rätt tufft att leva på bara en persons föräldrapenning även om vi är bra på att laga billig mat och i princip inte konsumerar något annat än det nödvändigaste. Förlåt, jag låter gnällig och det är egentligen inte så jättesynd om mig. En måste ju sätta saker i perspektiv, tänk på Laika till exempel (som killen i mitt liv som hund alltid säger) . 

Jag kom igång med mitt skrivande ganska bra ett tag men de senaste veckorna har jag tappat stinget lite, antagligen på grund av trötthet. Ständigt denna trötthet... Men jag ska få ihop en hyfsad eller helst bra novell till 15 April. Det är sista datumet för den novelltävling jag planerar att delta i. Det är inte något särskilt stort eller känt förlag som håller i tävlingen, använder den mest för att sporra mig själv till att skriva klar något. Inte ge upp innan historien fått någon sorts substans. 

Nej nu ska jag sluta. Ska ägna några minuter åt att försöka övertyga mig själv om alla fördelar med att inte snusa. Hälsoaspekten tex! Tyvärr är jag allt för cynisk för att gå på den lätta. Att jag sparar pengar genom att inte snusa är ju iofs en trevlig tanke. Men eftersom jag inte har några pengar att spara så blir det ju en då plus minus noll liksom. Hmm. Måste sluta vara så fruktansvärt cynisk. Jag lovar att genast bli en lycklig, positiv och käck människa, bara borgarna avgår vid nästa val.         

( Eventuellt kan detta också ske om någon köper snus till mig. Om någon köper snus till mig lovar jag att störta borgarna och grilla dem över öppen eld i en liten håla på landet).

Sådeså.