Sitter i sängen och lyssnar på Adam Greens "Sailor Shirts". Just den låten är lite som en blandning av westernfilmmusik och något som eventuellt spelades vid franska hovet på 1700-talet. Jag gillat hur Adam Green vågar göra precis det han vill. Samma sak är det med Kimya Dawson.
Hon spelade tidigare tillsammans med honom i the Moldy peaches, men har sedan länge gett ut ett flertal skivor i eget namn, fulla av genialt stökig, gitarrbaserad punk, där hennes uttrycksfullt monotona röst sjunger fantastiska, intelligenta och berörande texter. Det finns sällan nog med adjektiv för att beskriva dear Kimya.
Hennes senaste skiva "Thunder Thighs" från 2011, är en salig blandning av barnsånger, allvarliga berättelser om destruktivitet och kampsång. Om du behöver bli peppad någon morgon då allt känns grått, rekommenderar jag att du sätter på Same shit/complicated från ovan nämnda skiva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar